Egentligen, man blir bara älder och äldre. Får mer och mer ansvar och bli vuxen. Tänker ibland tillbaka på hur lätt det var att vara liten, man kunde krypa upp till mamma eller pappa och ligga hos dom, fick man mardrömmar gick man och la sig hos dom. Idag är man så stor att man inte får plats. Tittar man i affärer med skor, kläder etc. Så tänker man ibland: ''Har jag varit såhär liten?''
Tiden går fort när man har roligt, men ibland vill man bara stanna och vara ett barn på dagis ett par minuter utan att bekymra sig om något.